Växtplatsen5

Att välja växter för din utemiljö

VANLIGA VÄXTPLATSFAKTORER:

ABIOTISKA: VIND, KLIMAT, SOL/SKUGGA, JORDART, PH, NÄRINGSINNEHÅLL, ÖVRIGA MARKFÖRHÅLLANDEN. BIOTISKA: KONKURRENS FRÅN ANDRA VÄXTER, VÄXTSJUKDOMAR, MARK- OCH DJURLIV.

Publicerad: 2016-12-20, Uppdaterad: 2016-12-21

Av: Peter Sandberg

Är du också en av många dedikerade växtplanerare för parker, gator, kyrkogårdar, trädgårdar och andra gröna miljöer? För egen del tycker jag att det är ett verkligen både intressant och utmanande område att arbeta med.

Som vid allt skapande arbete behövs det förstås både kreativitet och ofta även en kunskap eller känsla för form och färg. Att välja växter handlar även om ett ibland ganska mödosamt och tidskrävande arbete innan vi når fram till slutresultatet – en växtplatsanpassad och genomarbetad växtförteckning, eller ett enskilt träd-/växtval anpassat för en innerstadsmiljö.

Topografi, omgivning och erfarenheter
En bra start är att se sig omkring i omgivningen. Vilka växter finns där idag, och vilka av dem fungerar och har utvecklas på ett tillfredsställande sätt? När förhållandena så tillåter kan vi givetvis pröva nya och andra växtslag. Men genom att söka i den nära omgivningen kan växtmaterial identifieras som senare kan komma till användning som del av planteringens mer stombildande växtmaterial. Det är ofta en användbar metod, särskilt i naturlika växtmiljöer, eller planteringar ute i landskapet.

Att studera och lära känna områdets topografi ger svar på många frågor av betydelse. Är det öppet och vindutsatt eller en mer skyddad växtmiljö som ger möjligheten att använda arter som naturligt växer i mer vindskyddade och-/eller sommarvarma växtmiljöer? Hur ser eventuella släntförhållanden ut, kan det bli perioder av torka för växterna, eller finns det lågpunkter som kan ge upphov till blöta förhållanden vid långvariga regnperioder?

I plantskolor och i våra kollegor finns det en värdefull kunskaps- och erfarenhetsbank. De goda exemplen från andra städer där det i växtplatshänseende finns liknande förutsättningar är förstås alltid en stor tillgång när vi väljer växtmaterial för våra utemiljöer.

Utrymme och tillgängliga resurser 
Växterna växer sig givetvis större både under och ovan mark. Finns det eller kan tillräcklig jordvolym tillskapas? Kommer växterna kunna växa fritt utan att det uppstår konflikter med trafik, byggnader, markledningar och ytskikt av olika slag? Hur ser skötselresurserna ut, är det finparken som ska utökas med ett nytt och spännande växtmaterial, eller är det kanske mer av ett ytterområde med naturmarkskaraktär? Hur intensivt eller extensivt man planerar att sköta och förvalta den blivande växtmiljön är av betydelse för att långsiktigt kunna vidhålla och utveckla de blivande växtmiljöerna.

Jord och markförhållanden
Många träd och buskar trivs och får en god utveckling i det som man i dagligt tal brukar benämna vanlig trädgårdsjord. Definitionen är något oklar, men vi tänker oss kanske relativt goda näringsförhållanden och en jord som är lättbearbetad med god struktur, stabil mullhalt och god genomsläpplighet samt ett inte alltför högt innehåll av lera.

Det finns som regel en lång rad av markbundna faktorer, exempelvis när det gäller olika växters förmåga att utvecklas på olika jordarter under olika omständigheter. Ståndortsschemat i artikelbilden kan vara ett sätt att exemplifiera spridningen av arter och hur vid eller smal tolerans olika växter har.  Artikelbildens pusselbitar är dock bara pusselbitar, vanligen brukar ståndortsschemat illustreras med 9 ståndortsområden med tillhörande grupper av växtslag. En del växter förekommer i bara en cirkel medan andra har en bredare tolerans.

Särskilda eller extrema växtförhållanden
Det finns ett par tillfällen när det är av extra stor betydelse att vi använder ett växtplatsanpassat växtmaterial. För att nämna några är ett av dessa tillfällena när vi använder växtmaterial på gränsen av sin härdighet. En annan är när vi önskar anlägga en växtmiljö med lång varaktighet. Den tredje omständigheten kan exemplifieras med den spännande och intressanta utveckling vi ser idag på området regnbäddar. Det handlar alltså om det vi kan benämna extrema växtförhållanden, på skalan blött till torrt, näringsrikt till fattigt etc.

Regnbäddar
Av naturliga skäl har vi än så länge relativt begränsade erfarenheter när det gäller val av växtmaterial för regnbäddar för svenska förhållanden. I en regnbädd präglas markförhållandena av kortare perioder av högt vatteninnehåll följt av perioder med torrare förhållanden. Vårt inhemska växtmaterial kan vara ett säkrare kort, men det finns även en del exoter som anses kunna klara regnbäddens växtförhållanden. Jag tror att vi måste pröva oss fram och dela våra erfarenheter i den takt vi kan utvärdera funktionaliteten av det plantmaterial vi använder i dessa ”nya” växtsammanhang.

Succession
Till sist några rader om den ordningsföljd i vilken växter eller deras samhällen avlöser varandra i de naturliga växtmiljöerna. En form av succession och tydligt exempel är efter en skogsbrand. Här kan man studera hur och i vilken ordningsföljd olika växter successivt etablerar sig.

Successionen inleds med ogräsfasen (ett- eller två-åriga växter) därefter gräsfasen och senare de fleråriga örterna.  I efterföljande buskfas etablerar sig robusta och tåliga buskar tillsammans med slyartad vegetation som klarar konkurrensen från örter och gräs. Härefter koloniserar pionjärträden och successionen kan sägas kulminera i det mogna skogsbeståndet där även sekundärträden har hunnit etablera sig och växa till.

Grovt indelat kan man säga att pionjärväxterna (björk, tall, pil, poppel m.fl. om vi ser till träden) är lämpligare i de tidiga faserna. Sekundärväxterna (bok, avenbok, ek m.fl.) däremot får en bättre utveckling och är ofta beroende av att andra växter har förberett och förbättrat både marken och mikroklimatet på platsen.

I successionsfaserna kan man studera och se betydelsen av många av de övriga växtplatsfaktorerna. Det kan t ex handla om vindförhållanden, temperaturskillnader mellan natt och dag eller vilka arter som klarar att växa i skugga och vilka som behöver mer ljus för att utvecklas på ett tillfredsställande sätt.

Även markens innehåll av organiskt material och sammansättningen av jordens mikroliv förändras över tiden. Förenklat skulle man kunna säga att arter som hör hemma i de tidiga successionsfaserna har anpassat sig och klarar att etablera sig och växa i jordar med något mindre utvecklat mikroliv.

Kunskapen om de ekologiska successionsfaserna och växtplatsfaktorernas inverkan är betydelsefull ur ett växtanvändarperspektiv. Med ledning av dessa kan vi se och i viss mån imitera utvecklingen och dynamiken av ett växtsamhälle. Därmed ökar möjligheten att bygga både funktionella, inbjudande och varaktiga växtmiljöer – till gagn för både besökare och djurliv.

 

Lästips
För dig som önskar fördjupande texter kring växtvalsfrågor och med intresse för träd vill jag tipsa om boken Träd i urbana landskap (H Sjöman & J Slagstedt). Lika läsvärt och fyllt av fakta är ett tillhörande Stadsträdslexikon (av samma författare).

På området växtbäddar för växter med speciella krav finns sedan en tid en inspirerande och praktisk handbok, Jordkokboken (Anders Folkesson). Den är utgiven på förlaget Svensk byggtjänst och är i sitt upplägg utformad så att den kan användas i anslutning till byggsektorns referensverk AMA.

 

Nyhetsbrev med fackartiklar direkt till din E-post?

Länk till prenumeration på Växtteknik PS Konsults Nyhetsbrev

 


Peter Sandberg

Växtteknik PS Konsult AB