Gingko_biloba

Träden som luftrenare – en resurs i stadslandskapet

Publicerad: 2014-03-19
Av: Peter Sandberg

Vi omges av träden överallt, de finns på bostadsgårdar, i städer, på kyrkogårdar och utmed vägar och ute i det fria landskapet och i våra skogar. De är en given del av vår omgivning och spelar en betydande roll i vårt alltmer förtätade och urbana samhälle. Här bidrar träden inte bara med upplevelsevärden och teknisk funktion, träden är också hälsobringande på många olika sätt.

Men vilka nyttor har då träden och vad är det som avgör i vilken omfattning ett träd kan vara en effektiv luftrenare?

Mätningar visar att ett uppvuxet träd producerar lika mycket syre som 10 personer inandas under ett år. Träden avger alltså det livsnödvändiga syret och samtidigt kan en bostadsnära trädridå halvera halterna av sotpartiklar i inomhusluften. Träd med håriga blad är allra mest effektiva eftersom de har en större förmåga att fånga upp de luftburna hälsoskadliga partiklarna. När det handlar om koldioxidreduktion kan ett träd fånga upp lika mycket koldioxid som en bil släpper ut under 1400 mils körning. Lövträden tar upp mer av koldioxid jämfört med barrträd och ju större bladyta desto större renande nytta. Man har även sett att träd med glansiga blad tar upp större mängd koldioxid jämfört med träd med håriga blad.

Att använda sig av träd och skog för reduktionen av koldioxid i en större skala kallas ibland för klimatkompensation. Begreppet kompensation kan vara lite missledande och ger något av ett rosa skimmer kring en av vår tids allra viktigaste frågor. En klimatkompenserande åtgärd får inte bli som äldre tiders avlatsbrev, det borde inte vara plånbokens storlek som bestämmer i vilken grad vi kan köpa oss ett rent miljösamvete. Kärnproblematiken med föroreningar och höga miljöbelastningar löses inte genom klimatkompensation utan åtgärder måste till som leder till att koldioxidreduktionen blir effektiv och tillförlitlig på längre sikt.

Vi behöver även reducera föroreningarna och eliminera riskerna vid utsläppskällan, men för en effektiv reduktion av koldioxid genom trädplantering måste vi också bygga och underhålla trädmiljöerna på ett bra sätt. Träden behöver de rätta växtförutsättningarna och all den hjälp de kan få både vad gäller strategier vid växtval och anläggning såväl som i den skötsel vi ger den färdiga trädmiljön.

Vi ser det ofta som självklart att träden finns där med alla sina nyttor, men glömmer kanske att stadslandskapet på många sätt är en artificiell miljö där olika typer av begränsningar för trädens existens alltid kommer att finnas. I trädens naturliga miljöer blir dessa begränsningar mindre kännbara, det naturliga ekosystemet har en annan sorts dynamik. Visst kan både klimatpåfrestningar och växtsjukdomar göra sig gällande, men här finns som i stadsmiljön sällan några fysiska hinder under och ovan mark och det är lika sällan tekniskt utmanande att få till stånd en fungerande växtmiljö eller biotop.

Alla vill vi hjälpa till och på olika sätt förbättra vår gemensamma miljö och självklart måste även kommande generationer kunna ha en dräglig vardagsmiljö med ren luft och grönskande städer. Tills vi lyckats med detta måste även träden axla rollen som miljörenande filter.

När planterar du ditt nästa träd för en bättre stadsmiljö?